Omvärldsspaning med Jonas Kellberg
Risken att behöva stänga av el är liten
Vad händer på energimarknaden just nu?
- Naturgaspriserna i Europa sätter ju agendan för priserna i Sverige så vi fick en gynnsam utveckling när gaslagren fylldes på under det första halvåret.
Ett varmt Europa och ett blåsigt oktober resulterade i att elpriset sjönk kraftigt under hösten men nu går prisutvecklingen tyvärr åt andra hållet. Det beror på att en reaktor i Ringhals är avställd och beräknas kopplas in i början av året och en reaktor i Oskarshamn planeras att ställas av under en vecka i december för underhåll. Detta tillsammans med en prognos om kallare väder gör att vi nu ser kraftigt stigande priser.
Det finns en oro för att vi behöver stänga av elen för hushållen under vintern. Den risken bedöms dock fortsatt som låg eftersom gaslagren i Europa nu ligger på en normal nivå och tillgången till gas påverkar i stor utsträckning elproduktionen i hela Europa och därmed också Sverige. Vi har dessutom redan sett att elförbrukningen har minskat kraftigt hos hushållen. Marginalerna är dock små och det behövs väldigt lite för att systemet ska påverkas så vi är beroende av en fortsatt god återhållsamhet.
Hur har vi hamnat här?
-Sverige har i princip varit självförsörjande på el och haft en stabil energileverans sedan vi började bygga vattenkraft och efter satsningen på kärnkraft för att inte längre var oljeberoende. När vi började avveckla kärnkraften, som stod för en stor del av produktionen, har vi delar av året varit beroende av att importera el från Tyskland, Polen och Danmark. Nu har vi gjort oss beroende av våra europeiska grannar och då stora delar av Europa är beroende av rysk naturgas påverkas även vi i Sverige av dagens situation.
Över året har vi mer produktion än vi gör av med, så under sommaren då vi har ett överskott exporterar vi. Men på vintern behöver vi mer än vi producerar och då får vi importera från Europa
Vi har i Sverige under de senaste trettio åren haft obegränsad tillgång till el till låga priser. Det har gjort att vi idag är väldigt beroende av och använder elen utan eftertanke. Men det går att göra något åt det. Studier visar att om vi drar vår förbrukning ned 5–10 % i Europa så skulle vi vara nere på samma prisnivå som vi var innan kriget mellan Ryssland och Ukraina bröt ut*.
Hur påverkar vädret vår energitillgång?
-Vädret fortsätter att påverka vår tillgång på energi. Om det inte kommer nederbörd minskar vattentillgången för vattenkraft och om det är kallt konsumerar vi mer för att värma våra hus. Blåser det mycket så får vi en ökad produktion av vindkraft.
Vilka energikällor ger mest energi?
-Mest bidrar vattenkraften. Så här såg fördelningen av energiproduktion i Sverige ut 2021: Vattenkraft 43%, kärnkraft 31%, vind 16%, kraftvärme 9% och sol 1%.
Vad kan vi göra för att minska vår förbrukning?
-Alla som har möjlighet borde vara så sparsamma som möjligt, såväl privatpersoner som företag. Att energieffektivisera och använda elen när den är billigare, höglasttid är vardagar kl. 06-22 under november-mars, påverkar ju även den egna kostnaden.
För företagen är energieffektivisering en del av arbetet för att vara konkurrenskraftig, inte minst för de stora industrierna. Att se över ventilation och uppvärmning på fastighetssidan är exempelvis en åtgärd.
Som privatperson kan du täta fönster, duscha kortare och köra tvätt och diskmaskiner helt fulla. Sänk inomhustemperaturen om du bor i eget hus. Och tänk efter vilka elapparater som verkligen behövs.
Vad är elprisstödet?
- Det är ett ekonomiskt stöd till alla elförbrukare. Det gäller såväl för privatpersoner i hus och lägenhet som för näringsidkare. Stödet baseras på din debiterade förbrukning från 1 oktober 2021 till och med sista september 2022 och betalas ut av Försäkringskassan.
Hur ser du på utvecklingen under 2023?
Det kommer att vara ett fortsatt osäkert år och vi kan förvänta oss att priserna ligger på en hög nivå. Vi kommer att behöva spara och se över vilka långsiktiga investeringar vi kan göra i form av solceller och tilläggsisolering, eftersom det dröjer innan vi hamnar på låga nivåer igen. Det kommer att gynna oss långsiktigt.
*Källa: Energiforsks analys av Magnus Vråke